The Open Up And Bleeds
An Act of Love and Violence
Album, 2011 (re-release)
Under en utflykt på internet för några år sedan snubblande jag över ett band som tagit sitt namn från en av rockhistoriens största enskilda stunder, sången Open Up and Bleed av Iggy & The Stooges. Ett så glasklart namnval måste ju indikera ett intressant band och jojomen, jag fick tillfälle att bekanta mig med en oslipad diamant inte fullt så känd av den större massan.
Som i fallet med många andra trevliga musikaliska upptäckter gjordes fyndet på min favorit-site lastfm, en site som jag tidigare pratat en hel del om och som fortsätter att vara en guldgruva för utvinning av vetskap av framförallt inte helt etablerade band som man aldrig skulle ha stött på annars. Lastfm har blivit allt det som insomnade myspace aldrig blev. En site helt på musikens villkor, en brygga mellan lyssnare och artister helt enkelt.
Stockholmsbandet The Open Up and Bleeds har släppt några singlar och EP's från 2007 och framåt och 2009 låg fullängdaren An Act of Love and Violence färdig och det är nu denna skiva som återlanseras under hösten och som också gjorts tillgänglig helt fri att ladda ner. Jag återkommer om hur du tar del av ett eget ex av skivan längre ner i texten.
Jag har hört en handfull av låtarna på skivan som funnits utgivna innan men tar nu del av resten av materialet som är riktigt starkt tvärs över. I en rättvis värld borde TOUAB fått ett vettigt skivkontrakt mycket tidigare i sin karriär och då hade man som lyssnare kunnat följa bandet i dess utveckling från mer rå punk till den mer utmejslade rockmusik de presenterar idag. På den LP som nu finns tillgänglig har vi nått fram till en punkt då en hel del intressanta faser redan avhandlats, tänk en Thåström med band som skivdebuterar 1985 som en vag parallell.
Nog om historien och tillbaks till plattan. Punkrötterna gör sig fortfarande påminda men vi tar del av en dynamisk samling sånger som spänner över en ljudbild av vasst och elektriskt till kallt och moloket elektroniskt. Produktionen är bred och stabil och lyfter fram sköna insatser på instrument och sång. Ibland går tankarna till hur Weeping Willows kunde låta förr, framförallt när de spelade live och ångade på en smula. Inledande In Darkest Hours är kryddad med den där gitarren som säger "twang" som för sällan får plats i rockmusiken. Vi hör kalasfet bas och skön new wave-gitarr i What John Said. Vi hör överlag ett alternativrock-ljud som lyckas blanda både 80-, 90-, 00-tal och nu.
I Stiv Bators in Us All påminns vi om rockgalningen Stiv Bators, mest känd från banden Dead Boys och The Lords of the New Church och ett allmänt vilt leverne. Texten tar upp tankar om hur det var att explodera när man var yngre. Texten till sången känns som en pendang till flera av texterna Henrik Berggren skrev till sin grupp Broder Daniel på 90-talet. Många av låtarna har texter som tar upp skräck både för döden och livet sida vid sida vid rent självbiografiska berättelser om till exempel hur det var att ställa sig vettskrämd på en scen vid 14 års ålder.
Det sistnämnda hör vi om i sången Everyone I Know, en låt som överraskar genom sitt digitala anslag. Mörk elektronik omfamnar en gitarr med ångestfyllda effekter kopplade till sig. Det låter lite som när Monster Magnet gör syntpop och man hajjar till lite över genrebytet.
Elektroniken hälsar även på i den nästan 10 minuter långa avslutande The End. Framförallt i den sista halvan som är ett enda långt outro som låter starkt influerat av David Bowies Ashes to Ashes eller någonting från The Cures Bloodflowers.
Influenserna virvlar på skivan men det låter ändå eget. I en tid då alternativ rock ofta låter ganska ren indiepop eller metal borde det absolut finnas utrymme och intresse för The Open Up and Bleeds mörka och hårda postpunk. Det gäller bara för dem att ta sig fram i bruset.
Till låten Ok is Not Ok har bandet producerat en video som visuellt tar upp den sorgliga historien om Leila K. Bara en sån sak.
Hela skivan finns helt fri att ladda ner på http://soundsofzilence.com/
Man kan även ta sig till bandets blogg för mer info samt till lastfmsidan
Mer videor, även till sidoprojekt till bandet finns på denna youtubekanal. Härhittar ni också videon till den äldre sången där bandet tonsätter ett särdeles våldsamt scenframträdande av den tyske giganten Klaus Kinski. Bara en sån sak. Hur kan man inte tycka om det här bandet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar